Foto: Ryssland test-skjuter den interkontinentala ballistiska missilen RS-24. Uppgifter från: TASS
Foto: Ryssland test-skjuter den interkontinentala ballistiska missilen RS-24. Uppgifter från: TASS

Att undvika kärnvapen i ett möjligt krig mellan Nato och Ryssland, ska vara "främsta" ansvaret

Viewpoint av Ramesh Jaura

 

BERLIN (IDN) — "Vi bekräftar att ett kärnvapenkrig inte har någon vinnare och aldrig får utkämpas," förband sig de fem kärnvapenstaterna Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och U.S.A. i ett enat uttalande den 3 januari, och tillägger att de "ser undvikandet av krig" mellan dem, samt " minskningen av strategiska risker" som deras "främsta ansvar". de fem kärnvapenstaterna är även de fem permanenta medlemmarna i (P5) i FN:s säkerhetsråd, som har primärt ansvar för att internationell fred och säkerhet bibehålls.

Mindre än tre månader efter att P5-gruppen hade bundit sig till att "arbeta med alla stater för att skapa en säker miljö som leder till framsteg inom nedrustning, med det ultimata målet om en värld utan kärnvapen, utan förminskad säkerhet för någon," väljer Rysslands president Vladimir Putin att höja beredskapen för landets kärnvapentrupper.

Vikten av beslutet understryks av det faktum att, i enlighet med SIPRIs (the Stockholm International Peace Research Institute) årsbok 2021, innehar Ryssland det största antalet kärnvapen—6 375 i förhållande till U.S.A:s  5 550.

FN:s generalsekreterare António Guterres har, inte helt oväntat, omtalat Rysslands beslut som en "skrämmande utveckling". I uttalanden till media, angående kriget i Ukraina nämnde han: "Tanken på en kärnvapenkonflikt, som tidigare var otänkbar, är nu tillbaka som en möjlighet".

Tio dagar senare, den 25 mars, informerade amerikanska statstjänstemän The Wall Street Journal om att president Joseph R. Biden har godkänt en policy från den gamla Obama-eran, som tillåter potentiellt motvärn med kärnvapen, för att avskräcka konventionella och andra kärnvapenfria faror, samt även kärnvapenhot. Genom att göra detta har han backat från ett vallöfte vidhåller Daryl G. Kimball, VD för ACA (Arms Control Association).

Amerikanska statstjänstemän menade att Bidens policy kommer att framhärda att den amerikanska kärnvapenarsenalens "fundamentala roll" kommer att vara att avskräcka från kärnvapenattacker. En sådan policy, säger statstjänstemännen, kommer att öppna upp för möjligheten att kärnvapen även kan användas "under extrema omständigheter," för att avskräcka konventionella, biologiska, kemiska och möjliga cyberattacker från motståndare.

"Om rapporten är korrekt, har President Biden misslyckats med att fullfölja sin unika kampanj från 2020, om löftet att använda en mycket tydligare och avsmalnande policy angående användandet av kärnvapen, och han kommer att ha missat en avgörande möjlighet att föra världen tillbaka från kärnvapenhotet," poängterar Kimball.

Biden skrev i Foreign Affairs: "Som jag sa år 2017, anser jag att det enda syftet med den amerikanska kärnvapenarsenalen ska vara att avskräcka, samt om det behövs ge motvärn vid en kärnvapenattack. Som president kommer jag att arbeta för att detta ska bli verklighet, i samrådan med det amerikanska försvaret och Amerikas bundsförvanter."

Kimball anser att Putins dödliga krig mot Ukraina, hans kärnvapenskrammel, och Rysslands riktlinjer som reserverar sig rätten att använda kärnvapen först, i en konflikt med NATO "ännu tydligare understryker hur extremt farligt det är för kärnvapenrustade stater att hota med användandet av kärnvapen som motvärn vid kärnvapenfria hot". Det förstärker onekligen varför det är nödvändigt att "snabbt avvika från det farliga sätt man såg på kärnvapen under Kalla kriget".

"Biden har uppenbart misslyckats med att ta tillfället i akt, och att på ett meningsfullt sätt avsmalna kärnvapnens roll i konflikten genom sin NPR (Nuclear Posture Review), samt att särskilja den amerikanska kärnvapenpolicyn från Rysslands farliga kärnvapen-doktrin som hotar med att använda kärnvapen först, som svar på icke kärnvapenrelaterade hot," lägger Kimball till.

Han fortsätter: "Det finns inget möjligt militärscenario, ingen försvarbar anledning, eller juridiskt försvarbar bas för hot om, eller användande av kärnvapen först - om alls."

Kimball poängterar att presidenterna Reagan, Biden, Gorbachev,och till och med Putin, alla har sagt att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas, och ska därför aldrig utkämpas. "När väl kärnvapen har använts i en konflikt mellan kärnvapenrustade stater finns det inte några garantier för att det inte skulle besvaras med motvärn och eskalera till en total kärnvapenkrigsföring."

ACA (Arms Control Association) "rekommenderar starkt att administrationen förklarar hur Bidens deklarerade kärnvapenpolicy kommer att skilja sig ifrån Rysslands farliga kärnvapen-doktrin, samt under vilka omständigheter som U.S.A. kan tänka att det skulle finnas fog för att använda kärnvapen för första gången sedan år 1945", då Amerika släppte världens första använda atombomb över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.

Shannon Bugos, en ledande analytiker inom ACA (Arms Control Association), har uttryckt att "den slutliga Bidens slutliga NPR även borde återuppta de sedan länge amerikanska åtagandet om att aktivt fortsätta arbeta för verifierbara reduktioner i de fortfarande svullna kärnvapenhögarna i både U.S.A. och Ryssland, och att försöka engagera Kina och andra kärnvapenländer i ett nedrustningsprojekt".

"Den nyktra sanningen," säger hon, "är att det skulle bara ta några hundra amerikanska och ryska strategiska kärnvapen för att förstöra varandras respektive militära kapacitet, döda hundra miljoner oskyldiga människor och skapa en planetomfattande klimatkatastrof".

Att vara tvetydig i frågan om  användandet av kärnvapen först, är verkligen "farligt, ologiskt och onödigt", varnar hon.

Rebecca Johnson, VD för Acronym Institute for Disarmament Diplomacy, frågar i en krönika i Open Democracy: "hur återgick vi till att tro, att ett kärnvapekrig är möjligt? Varför förhindrade inte kärnvapen-avskräckandet detta från att hända? Vad kommer härnäst?"

Det första man behöver förstå, säger hon, är att avskräckande handlingar är en rutinmässig del av de flesta försvarsstrategier. "En avskräckande handling, står i relation till känslor, det är inte någon magisk egenskap som finns i kärnvapenbomber. Kommunikation är nyckeln till att lyckas, eller misslyckas, med en avskräckande strategi; oavsett vad för hot eller vapen som visas upp, den avskräckande effekten försvinner om en eller flera medspelare missbedömer, eller missförstår, antingen situationen eller signalerna ifrån andra parter. Att lita på kärnvapen är dock ett spel som riskerar att förstöra hela världen."

Trots detta finns det inte några tecken på någon av de kärnvapenrustade staternas nedrustning av avskräckande medel. Därmed, ser inte heller Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea någon anledning att avstå från sin kärnvapenarsenal på 156, 165, 90 respektive 40-50.

Fem kärnvapenrustade stater som så sent i januari åter bekräftade sitt ställningstagande till sitt NPT-avtal (Nuclear Non-Proliferation Treaty), inklusive den bindande paragrafen VI "att föra förhandlingar i god tro och med effektiva medel som relaterar till upphörandet av loppet om flest kärnvapen till ett tidigare datum, och för nedrustning av kärnvapen, samt ett avtal om allmän och total nedrustning under strikt och effektiv internationell kontroll". Men dessa löften återstår att uppfyllas.

Som Dr M.V. Ramana, Pofessor och Simons Chair in Disarmament, Global and Human Security & Director, Liu Institute for Global Issues at the School of Public Policy and Global Affairs, University of British Columbia, Vancouver, berättade för IDN, ansvaret för nedrustningen gäller inte bara de kärnvapenbärande staterna i NPT, utan även de fyra övriga länderna.

År 1996 konstaterade "the International Court of Justice" enhälligt att "Det finns ett ansvar att fortsätta i god tro och att ta fram en lösning för förhandlingar som leder till kärnvapennedrustning i alla dess aspekter, under strikt och effektiv internationell kontroll". Det ansvaret gäller hos alla stater, noterade han.

Ett uppenbart sätt att lösa den nuvarande låsningen är att underteckna FN-avtalet TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) och eliminera tusentals vapen i sina kärnvapenarsenaler. Hot om att använda kärnvapen, av Ryssland eller U.S.A. är långt ifrån konstruktivt.

Vapenkontrollexperten Miles A. Pomper,  Leda