Osäkerhet kring kärnvapennedrustning

AddThis

Matthew O. Berger

Washington (IPS) - När president Barack Obama i våras stod värd för ett stort internationellt toppmöte om nukleär säkerhet i Washington så trodde många experter att en snabb framtida kärnvapennedrustning kunde stå för dörren. Men sedan dess har utvecklingen avstannat.

Nu kan republikanernas framgångar i senaten dessutom bli ett hot mot den nedrustning som redan är beslutad genom Strategic Arms Reduction Treaty, Startavtalet om kärnvapennedrustning, som slöts mellan USA och Ryssland i Prag i april. Det avtalet har hyllats av många, men bland de politiker som ska ta beslut om att ratificera avtalet eller inte så tycks åsikterna vara delade.

Risken är nu att det som tidigare betraktades som Obamas främsta utrikespolitiska insats - samt sågs ett stort steg för kärnvapennedrustningen i stort - nu riskerar att fastna i ett parlamentariskt ingenmansland.

Avtalet har heller inte antagits av Moskva. Dumans utrikesutskott har dragit tillbaka sin rekommendation om att ratificera avtalet - med hänvisning till osäkerheten kring om den amerikanska senaten nu kommer att godkänna det avtal som man tidigare kom överens om.

Utrikesminister Hilary Clinton sade nyligen att senaten borde se till att godkänna avtalet nu, innan de nyligen inröstade senatorerna tar plats på bekostnad av dem som får lämna.

John Kerry, ordförande för senatens utrikesutskott, hävdade i förra veckan att han är övertygad om att senaten kommer att godkänna avtalet. Många republikaner är dock inte alls lika säkra på det. För att avtalet ska ratificeras krävs en två tredjedels majoritet, det vill säga att minst 67 av de 100 senatorerna röstar för det. För närvarande upptas 57 av platserna av demokrater, men den siffran kommer att sjunka till 53 när det nya kongressen samlas i januari.

Trots att flera kända republikaner har meddelat att de stödjer avtalet så kommer det dock att bli betydligt knepigare att få det godkänt i den nya senaten.

Vissa högerpolitiker är uttalade motståndare till det nya Startavtalet, som är en uppföljning på det avtal som undertecknades 1991, medan andra menar att även det nya avtalet snart måste skärpas.

Micah Zenko, vid tankesmedjan Council on Foreign Relations, påpekar att även om det nya Startavtalet träder i kraft så kommer USA och Ryssland fortfarande att ha tillräckligt många kärnvapen för att kunna förinta varandra – flera gånger om.

Avtalet syftar till att fortsätta den nedskärning av kärnvapenarsenalen som påbörjades i samband med det kalla krigets slut. Enligt det nya avtalet ska man skära ned antalet kärnvapenstridsspetsar på båda sidor från nuvarande 2 200 till 1 500 vardera. Detta ska ske inom sju år från att avtalet börjar gälla. Dessutom ska antalet "bärare" av kärnvapenstridsspetsar minska till sammanlagt 800, och både USA och Ryssland ska få begränsade möjligheter att övervaka varandras åtgärder för att uppnå målen. (19-11-2010
)

 

Search